Las humanidades en los Estados de bienestar escandinavos: una comparación de las políticas de argumentación y conocimiento de los consejos de investigación daneses, noruegos y suecos a mediados de la década de 1980
DOI:
https://doi.org/10.5944/reec.46.2025.43626Palavras-chave:
Humanities, National Knowledge Cultures, Cultural Continuity/Discontinuity, Legitimation of Knowledge, Democracy, ScandinaviaResumo
La comparación de las políticas nacionales en su consideración de las humanidades en tres países escandinavos, Dinamarca, Suecia y Noruega, arroja, de forma sorprendente, grandes diferencias. No obstante, existen similitudes entre esos casos nacionales. Los tres países citados pueden caracterizarse como pequeños, con arraigadas tradiciones de intervención estatal en todas las áreas de la Sociedad, y con una alta confianza en el aparato estatal. Las tres naciones fueron comparativamente tempranas en el establecimiento de consejos nacionales de Investigación tras la Segunda Guerra Mundial, también respaldando las humanidades. En el período desde la Segunda Guerra Mundial hasta la década de 1980, las culturas nacionales de conocimiento (Knorr Cetina) en Dinamarca y Noruega, ubicaron en las humanidades la función de preservación y renovación de la “cultura”. Fue en Noruega donde el ímpetu nacional se reveló con mayor fortaleza. En contraste con ello, en Suecia ha predominado una narrative moderna de discontinuidad cultural. En el caso sueco la cultura nacional de conocimiento ha revelado dificultad en la conciliación de las humanidades con la democracia moderna. En este caso las humanidades han sido percibidas como conservadoras, e incluso, antidemocráticas.
Downloads
Referências
Blegvad, M. (1992). Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab 1942-1992. København: Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab/ Kommissionær: Munksgaard.
Brøndsted, M., & Kyhn, G. (1990 (1984)). Forslag til humanistisk forskningsprogram. In E. Baudou, A. Hannevik, K. Hastrup, & G. Rystad (Eds.), Evaluering af Det Humanistiske Forskningscenter ved Københavns Universitet 1986-1990. København: Statens Humanistiske Forskningsråd.
Elzinga, A. (1985). Research, Bureaucracy and the Drift of Epistemic Criteria. In B. Wittrock & A. Elzinga (Eds.), The University Research System. The Public Policies of the Home of Scientists. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Fredriksson, G., & Back, P.-E. (1986). Kulturvetenskaperna i framtiden. HSFR:s rapport till regeringen. Retrieved from Stockholm:
Gustafsson, H. Ö. (2020). Folkhemmets Styvbarn. Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935-1980. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Knorr Cetina, K. (2007). Culture in global knowledge societies: knowledge cultures and epistemic cultures. Interdisciplinary Science Reviews, 32(4), 361-375.
Kyllingstad, J. R. (2008). Menneskeåndens universalitet. Instituttet for sammenlignende kulturforskning 1917-1940. Ideene, institusjonen og forskningen. Oslo: Det humanistiske fakultet. Universitetet i Oslo.
Larsen, J. E. (2006). "ikke af brød alene..." Argumenter for humaniora og universitetet i Norge, Danmark, Tyskland og USA 1945-2005. (Phd.). Danmarks Pædagogiske Universitet, København.
Larsen, J. E. (2015). Holistic Philological, Modernistic Societal, Optimizing Functional: Three phases of society's relation to the humanities. In I. Langemeyer, M. Fischer, & M. Pfadenhauer (Eds.), Epistemic and Learning Cultures. Wohin sich Universitäten entwickeln (pp. 138-152). Wernheim & Basel: Beltz Juventa.
McClelland, C. E. (1990). Escape from freedom? Reflections on German professionalization 1870-1933. In I. R. Torstendahl & M. Burrage (Eds.), The formation of professions: Knowledge, state and strategy (pp. 97-113). London: Sage Publications.
NAVF. Melding for Budsjettåret 1949-50 (1. virkeår). (1951). Retrieved from Oslo:
NAVF. Melding for Budsjettåret 1951-52 (3. virkeår). (1953). Retrieved from Oslo:
Nilsson, I. (1984). Vetenskapshistoria. Att studera vetenskapens forändring. In J. Bärmark (Ed.), Forskning om forskning eller konsten att beskriva en elefant (pp. 105-141). Lund: Natur och Kultur.
Pöggeler, O. (1980). Is there Research Policy Making vis-à-vis the Geisteswissenschaften? Zeitschrift für allgemeine Wissenschaftstheorie, XI/I, 164-193.
SAV, Årsberetning 1952-53 og 1953-54. (1956). Retrieved from København:
Schriewer, J. (2003). Comparative Education Methodology in Transition: Towards a Science of Complexity. In J. Schriewer (Ed.), Discourse Formation in Comparative Education (2 ed., Vol. 10). Frankfurth am Main: Peter Lang.
Sejersted, F. (2000). Hva var KULT tenkt som? In H. W. Andersen, S. Lie, & M. Melhus (Eds.), KULT- i kulturforskningens tegn. En antologi. Oslo: Pax forlag A/S.
Stortingsmelding nr. 60. (1984/1985). Retrieved from
Thue, F. (2022). Preaching and teaching. The religious origins of Nordic teachers cultures. In J. E. Larsen, B. Schulte, & F. Thue (Eds.), Schoolteachers and the Nordic Model: Comparative and historical perspectives (pp. 51-67). London and New York: Routledge.
Tillæg A til Rigsdagstidende. Forelagte lovforslag m.m. 103. ordentlige samling 1951-52 I. (1952). København: J.H.Schultz A/S Bogtrykkeri.
Tønnesson, J. (1989). Er forsking nyttig? - litt om hovudinnsatsområdet Kultur- og tradisjonsformidlande forsking. Syn og Segn. Tidsskriftet for politikk, litteratur og samfunn.
Waldow, F. (2008). Utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930-2000: Stockholms universitets förlag.
Wicksell, S., & Jerneman, T. (1935). Betänkande med undersökningar och förslag i anledning av tillströmningen til de intellektuella yrkena. Retrieved from Lund:
Downloads
Publicado
Como Citar
Edição
Secção
Licença
Direitos de Autor (c) 2024 Jesper Eckhardt Larsen

Este trabalho encontra-se publicado com a Creative Commons Atribuição-NãoComercial 4.0.

Acknowledgement – Non Commercial (by-nc): Generation of derivated Works is allowed as long as a commercial use is not developed. The original work cannot be used with commercial aims.
This journal does not apply any fee to the authors by the filing or processing of articles.





